SiS institution

Ökande användning av tvångsåtgärder på SiS drabbar främst flickor i skolåldern

Barn som är placerade på institution är särskilt utsatta för våld och övergrepp. Vi på Childhood har därför arbetat aktivt med denna fråga både i Sverige och utomlands sedan 1999. Internationellt har vi exempelvis arbetat för att stänga institutioner genom utveckling av familjebaserade och mer barnvänliga alternativ, forskning och stöd till metodutveckling.

I exempelvis Asien arbetar vi för att motverka den stora ökningen av barnhem. De får till stor får finansiering från andra delar av världen. Ofta går de rakt emot ländernas egna ambition att fasa ut befintliga institutioner. Vi har på nära håll sett hur detta resulterat i att fler barnhem blir byggda. Samtidigt har mellan 80 till 90 procent av barnhemsbarnen har minst en förälder i livet. Detta tränger bort utveckling av effektivt stöd till familjer och familjebaserade placeringar. Men vi har också sett hur tidigt stöd till familjer i svåra situationer fungerar. Även i de mest avlägsna och fattiga områden.

Stora utmaningar även i Sverige

Även i Sverige finns omfattande utmaningar och brister vad gäller barn i samhällsvård. Inte minst gäller detta de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (SiS) driver. De blir uppmärksammade i Uppdrag gransknings reportage ”De som kallades monster”. Att våld och övergrepp är vanligt på de här institutionerna har varit känt länge. Det har under många års tid regelbundet kommit kritik både i statliga utredningar, interna granskningar, i klagomål från barn och deras familjer samt i ett stort antal medierapporter.

Förra året publicerades rapporten ”Istället för att få hjälp blev jag utsatt för sexuella övergrepp. Den beskriver bl a hur personal utnyttjar intagna ungdomar sexuellt och bland annat erbjuder droger mot sex. Redan 2010 uppmärksammade Barnombudsmannen omfattande och allvarliga missförhållanden på ungdomshemmen. Samma år avslöjade radioprogrammet Kaliber hur personalen brottar ner barnen och sliter av deras kläder. De låser in barn och tonåringar i isoleringsceller och att de inte får gå på toaletten eller gå ut. I reportaget kallade dåvarande kriminalvårdschefen för Hall, ett av Sveriges mest slutna fängelser, metoder som används på ungdomshemmen för ”omänskliga” och något som de inte använder för tungt kriminella vuxna.

Bristerna inte åtgärdade

Men trots att bristerna länge varit kända blir de inte åtgärdade. I en tid när ungdoms- och gängbrottslighet står i fokus är det viktigt att inse att så kallade ungdomsbrottslingar är en mycket liten minoritet av alla som får vård på ungdomshemmen. En ökande användning av tvångsåtgärder och våld i störst grad drabbar flickor i skolåldern som befinner sig på SiS för att få stöd och behandling. Statistik framtagen av projektet ”Ung inlåst” visar exempelvis att antalet tillfällen när unga har blivit isolerade har ökat med 106 procent sedan 2017. På vissa ungdomshem är ökningen så stor som 300 procent. Det är de yngre barnen i skolpliktig ålder, särskilt flickor, som blivit hårdast drabbade. I SiS interna granskningar framgår det att man hade kunnat undvika en majoritet av tillfällen när barn blivit isolerade med ett annat bemötande från personalen.

Återkommande kritik av FN:s barnrättskommitté

Sverige har fått återkommande kritik av FN:s barnrättskommitté för användning av avskiljning och isolering. Det avsnitt av Uppdrag granskning som går på TV ikväll är bara det senaste inslaget i en lång rad av klagomål, kritiska granskningar och forskningsrapporter. Sammantaget pekar dessa på en rad brister i hur Sverige tar hand om några av samhällets mest utsatta barn och unga. Detta trots att Barnkonventionen har blivit lag. Sverige har också åtagit sig att vara ett föregångsland inom det Globala Partnerskapet mot våld mot barn.

Statens institutionsstyrelse har ett brett och mycket utmanande uppdrag. Detta blir tydligt inte minst i tider med ökad ungdomsbrottslighet och brister även i andra offentliga verksamheter som psykiatri och socialtjänst. Att användningen av tvångsmedel nu rusar och att allvarliga brister kommer fram i berättelser från barn och unga, i vittnesmål från personal samt i återkommande granskningar är i grunden inte acceptabelt för ett land som ser sig som en föregångare vad gäller barns rättigheter. Med detta som bakgrund har Childhood bjudit in till en kraftsamling kring svensk institutionsvård nu i februari. Med kollektiv kunskap och gemensamma principer om barnets bästa vill vi hitta vägar till förbättring av svensk institutionsvård. Även om både SiS och andra gjort betydande insatser för att komma tillrätta med identifierade problem har det uppenbarligen inte varit tillräckligt.


Om författaren

Joel Borgström

Programansvarig och projektledare

Joel är tematiskt ansvarig för vårt fokusområde Barn i samhällsvård men arbetar också med sexuell exploatering kopplat till resande och turism. Han är landsansvarig för Thailand och projektleder ett regionalt initiativ om institutionalisering och barnhem utomlands. Joel är samhällsvetare med lång erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete.

joel.borgstrom@childhood.org
+46 (0)70 811 61 60


FLER BLOGGINLÄGG

Vems integritet värnar vi?

Nästan helt obemärkt i den svenska debatten pågår en kamp i EU-parlamentet om huruvida teknikföretag och internetleverantörer fortsatt ska kunna använda särskild teknik för att …
Läs mer