Ny internationell rapport: Så har covid-19 påverkat barn på barnhem i Asien

Ny internationell rapport: Så har covid-19 påverkat barn på barnhem i Asien

Idag släpper World Childhood Foundation och Erikshjälpen en rapport som visar att 90 procent av verksamhetscheferna på utvalda barnhem i Thailand, Kambodja, Myanmar och Nepal tror på en långsiktig förändring och ökat stöd till barnen i hemmiljö. Över hälften noterar även positiva effekter som förbättrat mående bland barnen och att relationen mellan personal och barn förbättrats när volontärerna försvunnit.

Idag släpper World Childhood Foundation och Erikshjälpen en rapport som visar att 90 procent av verksamhetscheferna på utvalda barnhem i Thailand, Kambodja, Myanmar och Nepal tror på en långsiktig förändring och ökat stöd till barnen i hemmiljö. Över hälften noterar även positiva effekter som förbättrat mående bland barnen och att relationen mellan personal och barn förbättrats när utländska volontärer försvunnit.
Under det senaste decenniet har antalet barnhem ökat kraftigt i många fattiga länder. Detta sker trots att så många som 80 till 90 procent av barnen har minst en förälder i livet. Den största orsaken till placeringen på barnhem är fattigdom.

Rapporten ”Impact of COVID-19 on privately run residential care institutions” som släpps idag visar att majoritet av barnhemmen (81 procent) har sett minskade intäkter under pandemin. Krisen har påverkat barnen negativt men har samtidigt lett till att merparten av barnen har återförenats med sina familjer. Över 90 procent av verksamhetscheferna berättar att detta lett till diskussioner om att förändra arbetssättet och i ökande grad ge stöd till barnen i deras hemmiljöer istället.
-Det är oroväckande att många barn under pandemin har skickats hem utan ordentlig uppföljning och utan att man undersökt om barnens familjer behöver extra stöd i en särskilt tuff tid. Rapportenslår också hål på myten om att barn befinner sig på barnhem för att de är föräldralösa. De flesta barnen som växer upp på barnhem har faktiskt släktingar i livet som både vill och kan ta hand om de här barnen men behöver lite stöd. Att jobba med det som första alternativ och endast när allt annat prövats placera barn på barnhem borde vara det sätt vi jobbar på – både i Sverige och i andra länder säger Britta Holmberg, programchef och vice generalsekreterare på World Childhood Foundation.

Rapporten bekräftar även att utländska volontärers bidrag till barnhem främst är ekonomiskt och att volontärerna inte behövs för att ta hand om barnen. När volontärerna försvunnit har relationen mellan barn och lokalanställd personal stärkts och barns välmående förbättrats. Trots detta räknade alla barnhem som tidigare tagit emot utländska volontärer med att göra det igen efter pandemin.
– Barnhemsvård är extremt kostnadskrävande. Det skulle vara betydligt mer effektivt att lägga de pengar som satsas på barnhem på arbete för att förbättra de sociala strukturerna och stärka familjer i fattigdom. På det sättet skulle vi kunna hjälpa många fler barn på ett sätt som är mycket bättre för barnen, säger Peter Toftgård, internationell programchef på Erikshjälpen.

”Impact of COVID-19 on privately run residential care institutions” är skriven av Rebecca Nhep och Kate van Doore – några av världens främsta experter inom områdena barn på institution och människohandel. Rapporten är framtagen av Better Care Network, Griffith Law School, World Childhood Foundation och Erikshjälpen, och har genomförts med stöd från Svenska Postkodlotteriet, ACC International och Rethink Orphanages Australia.

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet.

Foto: Joel Borgström