Vi på Childhood är övertygade om att många övergrepp mot barn går att förebygga genom att vi bryter tystnaden kring dem. #metoo har tydligt visat hur snabbt ett sådant samtal kan komma igång – nu är det dags att ge debatten ett barnperspektiv!

En del av ansvaret för att samtalet om sexuella övergrepp mot barn hamnar på dagordningen en gång för alla vilar självklart på våra folkvalda, myndigheter, skolan och civilsamhället, men du och jag spelar en minst lika viktig roll: Vi vuxna måste ta tala om sexuella övergrepp mot barn och framför allt, prata med barnen!

Här har vi samlat enkla tips om hur du kan hjälpa till att bryta tystanden genom att lyssna, tala och ge:

LYSSNA

Var uppmärksam på tecken. Många som har blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn berättar först som vuxna och många barn vittnar om attde försökt berätta tidigare för vuxna som inte lyssnat eller inte för mått ge barnet den hjälp hen behöver. För att de ska våga prata tidigare är det viktigt att vi är uppmärksamma på deras signaler. Barn reagerar självklart olika och det finns inte något ”typiskt” tecken för att hen utsatts för sexuella övergrepp, men var extra uppmärksam om du märker

  • Oförklarliga förändringar i barnets beteende och humör
  • Att barnet har ett sexuellt utåtagerande beteende som inte är åldersadekvat – det kan vara ett tecken på sexuella övergrepp men kan också ha andra orsaker, t. ex. vara symptom på att barnet bevittnar våld i hemmet. Det är bra att ringa och prata anonymt med socialtjänsten för att se om det är skäl till att göra en orosanmälan
  • Vissa fysiska tecken – ofta kan man inte se på barnet att det utsatts för ett sexuellt övergrepp, men ibland kan det lämna fysiska spår. Läs mer om hur de kan se ut här.

 

Om ett barn berättar om övergrepp för dig – lyssna. Du som vuxen ska ta hand om informationen du får och lyssna, agera och, framför allt, finnas kvar. Tänk på att det inte finns något ”normalt” sätt man ”ska” reagera på när man utsatts för övergrepp.

  • Visa att du klarar av att ta emot berättelsen. Tänk på att barnet behöver dig nu – behåll dina egna känslor och reaktioner för dig själv, men bekräfta att du hör och tror på barnets berättelse.  I intervjustudier med barn, som utsatts för övergrepp, har en del berättat att de inte anförtrott sig till någon vuxen eftersom de kände att hen inte skulle kunna hantera det. Ofta testar barnet med att berätta något som inte är så grovt för att se vad reaktionen blir, om hen kan berätta mer.
  • Ställ öppna frågor. Om barnet berättar om något det utsatts för – lyssna, ställ öppna frågor och försök förstå vad som hänt. Öppna frågor är sådana som det inte går att svara ja eller nej på. De kan exempelvis inledas med ”berätta”, ”vad hände sen”, ”hur gick det till”…
  • Avbryt inte barnet utan lyssna till punkt, men inled inte något eget förhör.
  • Undvik ”varför-frågor” som kan ge barnet skuldkänslor. Säg alltså inte ”Varför gick du dit?” ”Varför drack du?” ”Varför har du inte berättat?” `”Varför sa du inte nej?”
  • Lova inte att inte berätta. Förklara för barnet att det är viktigt att du anmäler till myndigheterna för att övergreppen ska ta slut och hen få hjälp. Ta kontakt med socialtjänst eller polis för att se till att barnet och hens familj ska få det stöd de behöver. Om det handlar om ett äldre barn kan du fråga om hen vill vara med när du kontaktar myndigheterna, så att barnet har insyn i och känner sig delaktig i vad som sker.

 

Respektera barns gränser. Att lyssna på barnet innebär också att träna på att respektera barnets gränser och ta tillvara på deras tillit och förtroende. Det kan innebära att du tar barnets perspektiv även om det kan vara jobbigt i relation till andra vuxna. Ett exempel: Säg till faster, som insisterar på en kram, att barnet själv bestämmer om och när hen vill kramas.

TALA

Tala om sexuella övergrepp med barnen.  Att prata med sina barn om sexuella övergrep kan kännas både svårt och obehagligt, speciellt när barnen är små. För att ge dem bra förutsättningar att lära sig förstå vad sexuella övergrepp är och således våga berätta när något känns fel kan du som vuxen, i en för barnet trygg miljö och i en takt som är anpassad till deras ålder och utveckling: 

  • Prata om kroppen. Tala med barnet om vilka kroppsdelar som är privata och vad som är okej och inte okej att göra med sin egen och andras kroppar.
  • Berätta att det aldrig är barnets fel om hen utsätts för övergrepp. Det är viktigt både för att barn ska kunna förstå när någon går över gränsen och faktiskt begår ett övergrepp, men också för att de ska känna att det finns en öppenhet att prata om dessa frågor.
  • Prata om goda och dåliga hemligheter. Berätta att dåliga hemligheter är sådant som kan göra att man mår dåligt och att även om en vuxen säger att de inte får berätta för sina föräldrar så får man visst det. Just sådana hemligheter är viktiga ATT berätta för någon man litar på.
  • Visa i vardagen att det finns en öppenhet att prata om dessa frågor. Att inte bara ha ”det där samtalet” en gång utan att vid upprepade tillfällen prata om det, exempelvis i samband med #metoo eller andra händelser som media rapporterar om.

Vet du inte vad du ska göra eller säga? Här några exempel på hjälpmedel som kan göra samtalen med barnen det lättare:

  • Läs Vilda säger NEJ! med dina barn. Ett bra sätt att prata om integritet (barnets och andras), kroppen och vad vuxna får och inte får göra är att tillsammans läsa ”Vilda säger NEJ!”. Boken, som även innehåller en vuxenhandledning, lär barnen att sätta ord på kroppens delar, på känslor och att berätta om sådant som inte känns bra. Beställ Vilda säger NEJ! här.
  • Titta på Barnkanalens ”Brottsligt” tillsammans. Med lite äldre barn (från ca sex år) kan du titta på avsnitt 7 av SVT Barnkanalens ”Brottsligt” som handlar om övergrepp och tar upp frågan på ett lättförståeligt men tydligt sätt. Programmet hittar du här, inslaget om övergrepp börjar 6:20 minuter in i programmet.
  • Läs Rädda barnens ”Stopp min kropp!” Denna handbok är ett bra material för föräldrar och andra vuxna, och innehåller handfasta råd och tipps. Ladda ner ”Stopp min kropp” här.

 

Om du misstänker att i barn i din närhet utsätts för sexuella övergrepp – tala! Var och en som har en oro för att barn far illa bör anmäla det till myndigheterna.

  • Ring till socialtjänsten i din kommun. Prata med dem och berätta vad du oroar dig för. Om du vill kan du vara anonym, både vad det gäller din och barnens identitet.
  • Prata med barnet. Fråga hur hen mår! Försök inte forcera fram förtroenden men visa att du bryr dig och finns där. Barn ger oftast många signaler innan de vågar prata – visa att du är öppen för det barnet kan vilja prata om.

 

Tala med andra vuxna och sprid vårt budskap. Ju öppnare vi talar om sexuella övergrepp mot barn i samhället, desto mindre tabubelagt blir det – #metoo är det bästa exemplet på detta –  och desto lättare blir det för barnen att berätta om de själva utsätts. Var med och sprid budskapet: dela vår kampanjfilm, inlägg på sociala medier och använd vår hashtag #bryttystnaden.

GE

Ge av dig själv. Det bästa skyddet mot sexuella övergrepp är trygga vuxna i barnets närhet, vuxna som är där, ser, lyssnar och frågar – vuxna som ger av sig själva helt enkelt.

Om ett övergrepp har skett – ge barnet ditt stöd. En kärleksfull vuxen som barnet kan lita på kan även vara hela skillnaden när ett övergrepp har skett. Många barn som har utsatts, men ändå klarat sig bra, har just det gemensamt: att det fanns någon som gav tryggt stöd – och den någon behöver inte nödvändigtvis vara en förälder utan kan lika gärna vara en mormor, lärare, granne eller tränare.

Ge stöd till Childhoods arbete. Childhood är en barnrättsorganisation som arbetar med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn. Vi får inget statligt stöd utan finansierar vår verksamhet helt genom frivilliga bidrag från människor som dig och mig. Ditt stöd är således ovärderligt för att vi ska kunna fortsätta driva denna viktiga fråga! Det enklaste sättet att stödja oss på är att swisha valfritt belopp till 90 90 036. Andra sätt att ge hittar du här.