FRÅGOR OCH SVAR OM CHILDHOOD

Hur arbetar Childhood, vem producerar vårt armband och vad ska jag göra för att bli månadsgivare? Om till vem ska jag vända mig om jag misstänker att barn utsätts för övergrepp? Här hittar du svar på dessa frågor och många fler.

Vad gör Childhood?

Childhood är en barnrättsorganisation som arbetar för att förebygga och förhindra att barn utsätts för våld och sexuella övergrepp. Vi arbetar med de allra mest utsatta barnen. Vi har definierat fyra grupper av barn som löper störst risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp. Tillsammans med våra lokala projektpartner arbetar vi både i Sverige och i övriga världen med de här barnen: barn som blivit utsatta eller riskerar att utsättas för våld och sexuella övergrepp, barn i samhällets vård, barn som lever på gatan och familjer i riskzonen. Vi vet att övergrepp mot barn inte är ett nödvändigt ont, utan något som vi kan förhindra. Ett första, men viktigt steg, är att våga se problemen.

Sexuella övergrepp mot barn – vad kan jag göra?

Vad ska jag göra om jag upptäcker ett pågående övergrepp eller om ett barn är i akut fara?

Ring 112, omedelbart.

Vad ska jag göra om jag misstänker att ett barn utsätts för sexuella övergrepp?

Var och en som har en oro för att barn far illa bör anmäla det till myndigheterna.

  • Ring till socialtjänsten i din kommun. Prata med dem och berätta vad du oroar dig för. Om du vill kan du vara anonym, både vad det gäller din och barnens identitet. Socialtjänsten finns där för att skydda barnen och hjälpa familjer som har det svårt.
  • Prata med barnet. Fråga hur hen mår! Försök inte forcera fram förtroenden men visa att du bryr dig och finns där. Barn ger oftast många signaler innan de vågar prata – visa att du är öppen för det barnet kan vilja prata om.
Vad ska jag göra om ett barn berättar för mig om övergrepp?

Du som vuxen ska ta hand om informationen du får och lyssna, agera och, framför allt, finnas kvar. Tänk på att det inte finns något ”normalt” sätt man ”ska” reagera på när man utsatts för övergrepp.

  • Visa att du klarar av att ta emot berättelsen. Tänk på att barnet behöver dig nu – behåll dina egna känslor och reaktioner för dig själv, men bekräfta att du hör och tror på barnets berättelse.  I intervjustudier med barn, som utsatts för övergrepp, har en del berättat att de inte anförtrott sig till någon vuxen eftersom de kände att hen inte skulle kunna hantera det. Ofta testar barnet med att berätta något som inte är så grovt för att se vad reaktionen blir, om hen kan berätta mer.
  • Ställ öppna frågor. Om barnet berättar om något det utsatts för – lyssna, ställ öppna frågor och försök förstå vad som hänt. Öppna frågor är sådana som det inte går att svara ja eller nej på. De kan exempelvis inledas med ”berätta”, ”vad hände sen”, ”hur gick det till”…
  • Avbryt inte barnet utan lyssna till punkt, men inled inte något eget förhör.
  • Undvik ”varför-frågor” som kan ge barnet skuldkänslor. Säg alltså inte ”Varför gick du dit?” ”Varför drack du?” ”Varför har du inte berättat?” `”Varför sa du inte nej?”
  • Lova inte att inte berätta. Förklara för barnet att det är viktigt att du anmäler till myndigheterna för att övergreppen ska ta slut och hen få hjälp. Ta kontakt med socialtjänst eller polis för att se till att barnet och hens familj ska få det stöd de behöver. Om det handlar om ett äldre barn kan du fråga om hen vill vara med när du kontaktar myndigheterna, så att barnet har insyn i och känner sig delaktig i vad som sker.
Hur talar jag om sexuella övergrepp med mina barn?

Att prata med sina barn om övergrepp kan kännas både svårt och obehagligt, speciellt när barnen är små. För att ge dem bra förutsättningar att lära sig förstå vad sexuella övergrepp är, och således våga berätta när något känns fel, kan du som vuxen –  i en för barnet trygg miljö och i en takt som är anpassad till deras ålder och utveckling:

  • Prata om kroppen. Tala med barnet om vilka kroppsdelar som är privata och vad som är okej och inte okej att göra med sin egen och andras kroppar.
  • Berätta att det aldrig är barnets fel om hen utsätts för övergrepp. Det gäller både när barnen är små och är minst lika viktigt när de blivit tonåringar. Det kan du också visa genom att du tänker på hur du pratar om andra som utsatts.
  • Prata om goda och dåliga hemligheter. Berätta att dåliga hemligheter är sådant som kan göra att man mår dåligt och att även om en vuxen säger att de inte får berätta för sina föräldrar så får man visst det. Just sådana hemligheter är viktiga ATT berätta för någon man litar på.
  • Visa i vardagen att det finns en öppenhet att prata om dessa frågor. Att inte bara ha ”det där samtalet” en gång utan att vid upprepade tillfällen prata om det, exempelvis i samband med #metoo eller andra händelser som media rapporterar om.

 

Vet du inte vad du ska göra eller säga? Här några exempel på hjälpmedel som kan underlätta samtalen med barnen:

  • Läs Vilda säger NEJ! med dina barn. Ett bra sätt att prata om integritet (barnets och andras), kroppen och vad vuxna får och inte får göra är att tillsammans läsa ”Vilda säger NEJ!”. Boken, som även innehåller en vuxenhandledning, lär barnen att sätta ord på kroppens delar, på känslor och att berätta om sådant som inte känns bra. Beställ Vilda säger NEJ! här.
  • Titta på Barnkanalens ”Brottsligt” tillsammans. Med lite äldre barn (från ca sex år) kan du titta på avsnitt 7 av SVT Barnkanalens ”Brottsligt” som handlar om övergrepp och tar upp frågan på ett lättförståeligt men tydligt sätt. Programmet hittar du här.
  • Läs Rädda barnens ”Stopp min kropp!” Denna handbok är ett bra material för föräldrar och andra vuxna och innehåller handfasta råd och tips. Ladda ner ”Stopp min kropp” här.

 

Vad kan jag som har mina barn på förskolan göra för att förebygga sexuella övergrepp?

Förskolor utgör i de allra flesta fall en viktig och trygg miljö för barnen som ger dem tillgång till positiva och nära kontakter med trygga vuxna. Många förskolor arbetar aktivt med normer, integritet och konflikthantering. Förskolepersonal som har daglig kontakt med barnen och deras föräldrar kan också tidigt upptäcka om något inte står rätt till och hjälpa föräldrar och barn att få hjälp.

Men ibland har förskolan också varit en plats där övergrepp på barn kunnat ske, mellan barn eller från en personal och då är det viktigt att hantera det på ett bra sätt.  Ett antal uppmärksammade fall har dock visat att förskolor också är en plats där övergrepp på barn kunnat ske. För dig som vill tipsa din förskola om material kring dessa frågor finns bland annat följande:

  • Childhood har i samarbete med Lära förlag möjliggjort ett nytryck av boken Vilda säger NEJ! som också har en vuxenhandledning för den som läser boken tillsammans med barnen.  Du kan beställa den här.
  • Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett stödmaterial för förskolor, både för det förebyggande arbetet och handlingsplaner för vad man ska göra om man misstänker att en medarbetare har begått övergrepp på barn. Klicka här och läs mer.
  • Treskablinoll har lanserat förskolebrevet med riktlinjer för tio konkreta förebyggande åtgärder och en integritetspolicy som förskolor kan ansluta sig till. Här finns mer information.
  • Brottsoffermyndigheten har tagit fram handledningsmaterialet Liten och Trygg med förslag på pedagogiska övningar om känslor och rättigheter.

 

Finns det några varningstecken på övergrepp?

Många som har blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn berättar först som vuxna, och många barn vittnar om att de försökt berätta tidigare för vuxna som inte lyssnat eller inte förmått ge barnet den hjälp hen behöver. För att de ska våga prata tidigare är det viktigt att vi är uppmärksamma på deras signaler. Barn reagerar självklart olika och det finns inte något ”typiskt” tecken för att hen utsatts för sexuella övergrepp, men var extra uppmärksam om du märker

  • Oförklarliga förändringar i barnets beteende och humör.
  • Att barnet har ett sexuellt utåtagerande beteende som inte är åldersadekvat – det kan vara ett tecken på sexuella övergrepp men kan också ha andra orsaker, t. ex. vara symptom på att barnet bevittnar våld i hemmet. Det är bra att ringa och prata anonymt med socialtjänsten för att se om det är skäl till att göra en orosanmälan.
  • Vissa fysiska tecken – ofta kan man inte se på barnet att det utsatts för ett sexuellt övergrepp, men ibland kan det lämna fysiska spår. Läs mer om hur de kan se ut här
Jag tror att jag har blivit utsatt för ett övergrepp. Vad ska jag göra?

 

För det första är det viktigt att veta: Du inte är ensam och skulden är inte din.

Prata med en vuxen du har förtroende för. Be den hjälpa dig att anmäla övergreppen till polisen.

Om du är osäker på vad som hänt och du behöver råd kan du kontakta socialtjänsten, skolhälsovården eller en frivilligorganisation som arbetar med dessa frågor t ex BRIS , Killfrågor,  Ungdomsmottagningen, Tjejzonen, Tjejjouren, 1000 möjligheter, Föreningen Storasyster

Jag har en kompis som jag tror ha blivit utsatt för övergrepp. Hur kan jag hjälpa hen?

 

För det första är det viktigt att veta: Skulden är alltid förövarens. Berätta för din kompis att det inte är hens fel.

Lova inte att inte berätta för någon. Om din kompis utsatts för övergrepp ska det anmälas till polisen så snart som möjligt. Det är viktigt både för att åstadkomma rättvisa och för att förövaren inte ska kunna utsätta andra för samma sak. Ni kan tillsammans prata med en vuxen ni litar på och be hen hjälpa er att anmäla.

En film med tips och råd till dig som får förtroende från en kompis som utsatts för övergrepp finns här.

Tänk på att det inte finns något ”normalt” sätt man ”ska” reagera på när man utsatts för övergrepp.

Vart vänder jag mig om jag vill anmäla ett sexuellt övergrepp?

Ring polisen på 11414 eller sök upp närmaste polisstation.

Om du är barn och behöver hjälp att anmäla: Be om hjälp från någon som arbetar med barn eller prata med en vuxen du litar på.

Det är stökigt i min familj och jag har ingen att prata med. Vad ska jag göra?

Först och främst – du är inte ensam. Det finns alltid någon att tala med. Om det finns någon annan vuxen i din närhet so du känner dig trygg med (som en kompis mamma, lärare, tränare fritidspersonal eller en skolsköterska) – prata med dem. Du kan också ta kontakt med BRIS, antingen på telefon 116 111, eller på deras chatt www.bris.se där du får chatta med en kurator.

Föreningen Maskrosbarn har en kvällschat för barn vars föräldrar dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. De som sitter i chatten har själva de erfarenheterna: http://www.maskrosbarn.org/for-unga/chatta-med-oss/

Vad gör jag om jag blir vittne till eller misstänker ett övergrepp när jag är utomlands?

Förutom att anmäla det på plats kan du även anmäla sexuella övergrepp mot barn utomlands till svensk polis, telefonnummer: +46 77 114 14 00. Utförlig information hittar du på sajten www.resekurage.se

Jag misstänker att någon i en familj jag känner har begått ett övergrepp mot sitt barn. Vad ska jag göra?

Om du misstänker att någon i familjen begått ett övergrepp ska du aldrig förvarna eller kontakta föräldrarna innan anmälan, utan polisanmäla detta med en gång.

Mina barns far är våldsam mot dem/förgriper sig mot dem. Jag vill ha enskild vårdnad men socialtjänsten tror inte på mig. Vad ska jag göra?

Fortsätt kontakta Socialtjänst och polis och berätta så konkret och sakligt som möjligt om din oro. Om socialtjänsten fattat ett beslut som du upplever inte skyddar ditt barn kan du överklaga beslutet. Kommunen är skyldig att ge dig beslutet skriftligt samt informera vart du ska vända dig för att överklaga. På BRIS vuxentelefon finns kuratorer som du kan få råd och stöd av, ring 077-150 50 50

Jag lever i en ekonomiskt pressad situation och kommer inte ha råd att köpa mat/kläder/födelsedagspresenter/julklappar till mina barn. Kan någon hjälpa mig?

Ta kontakt med organisationen Giving People  som ger direktstöd till familjer i nöd. I vissa fall har också Stadsmissionen och Frälsningsarmén möjlighet att hjälpa till, du kan även ta kontakt med Svenska kyrkan där du bor.

Fakta och statistik kring sexuella övergrepp mot barn

Vem räknas som barn?

Enligt svensk lag och barnkonventionen man barn till dess att man fyller 18 år. Det är också den definitionen Childhood använder.

När vi (och lagstiftarna) talar om sexuella övergrepp på barn talar vi om alla barn – inte bara små barn. Barn upp till 15 år har ett särskilt skydd i lagen eftersom de bedöms inte kunna förstå eller samtycka till sexuella handlingar med vuxna. Även barn mellan 15-18 har ett särskilt skydd i situationer där barnet är i beroendeställning till den vuxne som utsätter barnet för en sexuell handling. Sexuella övergrepp på barn är alltså även övergrepp på tonåringar, på pojkar, övergrepp som begås av andra minderåriga, och övergrepp som inte behöver innebära penetration.

Vad är sexuella övergrepp mot barn?

Sexuella övergrepp mot barn är ett samlingsnamn för alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Det inkluderar både fysiska övergrepp och icke-fysiska övergrepp. Barn under 15 år har ett särskilt skydd i lagen eftersom de står i beroendeställning till vuxna och inte bedöms som mogna att förstå eller samtycka till sexuella handlingar med en vuxen eller barn som är äldre eller mognare. Även barn mellan 15 och 18 år skyddas särskilt av lagen när det gäller sexuella handlingar från personer som de står i beroendeställning till.

Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Sexuella övergrepp kännetecknas av att utnyttja ett barns beroendeställning eller utsätta barnet för handlingar som det inte kan förstå eller är moget för. Med barn menas personer under 15 år alternativt en person mellan 15 och 18 år som på något sätt står i en beroendeställning till gärningspersonen. Sexuella övergrepp mot barn kan vara både fysiska och icke fysiska. Fysiska övergrepp kan till exempel vara beröring av barnets privata kroppsdelar, att barnet tvingas ta på en annan persons könsorgan eller olika former av samlag. Icke-fysiska övergrepp kan vara att barnet tvingas till att titta på ett könsorgan eller visa sin egen kropp, att tala till barnet på ett sexuellt utstuderat sätt, att smygtitta på barnet när det badar eller klär av sig, att tvinga barnet att titta på pornografiska filmer, bilder eller böcker, att exploatera barnet genom att dokumentera de sexuella övergreppen barnet utsätts för eller prostitution. (från Rädda Barnens ”Detta borde alla veta som sexuella övergrepp mot barn”)

Vad är våld och sexuella övergrepp mot barn – vad säger lagen?

På Allmänna Barnhusets websida dagsattprataom.se finns en bra och tydlig översikt över olika typer av sexualbrott mot barn. Du hittar den här.   

 

Det här säger Polisen:

Våldtäkt mot barn

Våldtäkt mot barn är att ha samlag med ett barn under 15 år eller att genomföra en handling som till kränkningens art eller omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag. Är den unge mellan 15 och 18 år och barn till gärningsmannen, står under dess fostran eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen ska det ses som våldtäkt mot barn. Straffet för våldtäkt är lägst två och högst sex år. Är brottet att anses som grovt är straffet lägst fyra och högst tio år.

Sexuellt ofredande

Den som sexuellt berör ett barn under 15 år eller får barnet att medverka i någon form av sexuell handling, som inte är sexuellt tvång eller våldtäkt, döms för sexuellt ofredande. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Att försöka få någon som fyllt 15 år men ännu inte 18 år att medverka i en sexuell handling som i sin tur är en del i en framställning av en pornografisk bild eller posering är också sexuellt ofredande.

Till sexuellt ofredande räknas även blottning och liknande handlingar som är ägnat att väcka anstöt.

(Källa: polisen.se)

Var kommer siffran ”ett av fem” i från?

Siffran en av fem kommer från en undersökning gjord av Stiftelsen Allmänna Barnhuset som frågat ett representativt urval av närmare 6 000 gymnasieelever om deras erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering. På frågan om de varit med om att någon blottat sig för dem, om de övertalats, pressats eller tvingats till att onanera åt någon, ha sex med någon eller om någon annan försökt klä av dem eller tagit på deras könsdelar fast de inte ville svarade 21% ja.

Europarådets kampanj ”One of Five” hänvisar till att liknande siffror gäller i hela Europa, dvs. ett av fem barn i Europa har utsatts för sexuella övergrepp.

 

Hur förhåller sig statistiken ”En av fem” respektive ”tre i varje klass” till varandra?

Organisationen Treskablinoll hänvisar till en undersökning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) från 2007:Enligt SBU har 1 av 10 flickor och 1 av 20 pojkar utnyttjats sexuellt. Det blir, lågt räknat, ungefär tre barn i en klass på 30 barn.”

Hur många pojkar respektive flickor utsätts?

I undersökningen från Allmänna Barnhuset svarade 29% av flickorna och 9,6% av pojkarna att de utsatts för någon typ av sexuella övergrepp.

Hur många utsätts för penetrerande respektive andra fysiska övergrepp?

13% av flickorna och 3,1% av pojkarna svarade i Allmäna Barnhusets undersökning att de utsatts för övergrepp med fysisk kontakt och 9,2% av flickorna och 3,0% av pojkarna hade utsatts för penetrerande övergrepp

Hur många av de som utsätts för sexuella övergrepp som barn begår själva övergrepp som vuxna - hur ser kopplingen ut?

De allra flesta som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen begår inte själva övergrepp på barn som vuxna men det finns en statistisk ökad risk. Bland dem som har begått sexuella övergrepp på barn uppges mellan 29-66% själva ha utsatts för övergrepp som barn. Osäkerheten beror på att olika studier visar olika resultat och att de alla bygger på förövarnas egna uppgifter.

Är alla som begår sexuella övergrepp mot barn pedofiler?

De flesta övergrepp på barn begås av någon i barnets närhet. Oftast någon barnet har förtroende för och är beroende av. Denne någon är oftast en man men det finns också kvinnliga förövare. Ju yngre barnen är desto vanligare är det att den som begår övergreppet är en familjemedlem. Ungefär en tredjedel av övergreppen på barn begås också av andra minderåriga. Att varna barnen för ”fula gubbar” eller okända förövare som lurar med sig barnet ger därför en förenklad och felaktig bild av hur riskerna ser ut.

Pedofili innebär att ha ett sexuellt tändningsmönster mot barn som ännu inte uppnått puberteten. Det finns tre skäl till att det är viktigt att inte tänka att alla som begår sexuella övergrepp på barn är pedofiler:

  • Det ena är att många som inte specifikt ”tänder” på minderåriga barn kan begå sexuella övergrepp på vissa specifika barn i sin närhet, eller i en viss specifik situation tex under en resa till ett land där det är vanligare att köpa sex av barn.
  • Det andra att många övergrepp begås på barn som uppnått puberteten, inte sällan av andra ungdomar.
  • Det tredje att inte alla pedofiler agerar ut sin dragning och begår övergrepp mot barn. En för ensidig bild av vad sexuella övergrepp mot barn är riskerar därför att leda till att både barn och andra vuxna kan missa att upptäcka många övergrepps-situationer eftersom de inte passar in i den bild man har av en typisk förövare.
Kan den som utsätts för sexuella övergrepp som barn få ett bra liv?

Många pratar om sexuella övergrepp som det värsta som kan hända ett barn. Hur barn påverkas av ett övergrepp på kort och lång sikt beror på en mängd olika faktorer; vad barnet har med sig i bagaget sen tidigare, vilken typ av övergrepp det var, om förövaren är en förälder eller annan nära anhörig, hur länge övergreppet pågick, barnets ålder, hur omgivningen reagerar och vilken typ av stöd barnet får. Att utsättas för sexuella övergrepp kan vara extremt traumatiskt och leda till en rad negativa konsekvenser som påverkar den som utsatts genom hela livet. Andra klarar sig bra och får inte några allvarliga långsiktiga negativa men.*

Som vuxna och anhöriga kan vi delvis påverka detta genom att lyssna på barnets signaler och reagera när vi hör/upptäcker att något inte står rätt till; genom att tro på och stötta barnet när det berättar; genom att barnet får professionell behandling; genom att tala om för barnet och visa med våra handlingar att övergreppet inte är barnets fel och att barnet inte är förstört utan fortfarande helt och värdefullt.  Forskning visar att en av de viktigaste faktorerna för att mildra negativa konsekvenser av övergrepp är en positiv och stödjande relation med en vuxen.**

 

*David Finkelhor, The Prevention of Childhood Sexual Abuse, 2009

**Center for Developing brain, Harvard

Använder sig förövare alltid av våld?

Ofta använder sig förövare av sexuella övergrepp på barn inte våld. Istället använder de sig av manipulation, övertalning, stegvis normalisering, hot, skuldbeläggande osv. Det är viktigt att känna till eftersom detta kan leda till att barnet känner skam och skuld eftersom de inte sa ifrån i början, kanske tyckte det var spännande och upphetsande initialt, gillade uppmärksamheten i början eller under delar av övergreppet, ändå tycker om förövaren osv.

Finns det vissa barn som löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp?

Generellt kan man säga att förövare söker sig till barn som av olika skäl är lättare att förgripa sig på och där risken för upptäckt är mindre.

Barn utan trygga och stabila vuxenrelationer är en sådan grupp; tex barn som växer upp i hem med missbruk och/eller våld, barn som lever på gatan eller är placerade i samhällsvård. Risken ökar både på grund av att de kan befinna sig i farligare miljöer och inte har vuxna som har tillsyn över dem men det kan också vara på grund av att de är lättare att manipulera och grooma eftersom de ofta saknar eller inte får tillräckligt med närhet, kärlek och bekräftelse från vuxna som vill dem väl.

Barn med olika typer av funktionsvariationer är också särskilt utsatta, både på grund av att de oftast i högre grad och under längre tid är beroende av vuxna men också på grund av att de kan ha svårare att berätta och vittna om vad de varit med om. Vissa typer av funktionsvariationer kan också göra att barnen har svårare att förstå och tolka vad som händer när de utsätts för sexuella övergrepp.

En annan grupp som är särskilt utsatt är barn som betecknar sig som homo-bi- eller transsexuella eller som har en könsidentitet som avviker från normen.

Barn som redan utsatts för våld och övergrepp löper också högre risk än andra att utsättas igen.

Har problematiken med sexuella övergrepp mot barn ökat på senare år?

Allmänna Barnhuset har gjort undersökningar sedan 2004 och under den tiden har antalet barn i Sverige som uppger att de utsatts för penetrerande övergrepp faktiskt minskat medan antalet anmälningar har ökat. Detta stämmer också överens med statistik från andra länder i Europa, Nordamerika och Australien. Det mesta tyder på att antalet faktiska sexuella övergrepp mot barn har minskat om man ser på en längre tidsperiod. Ökad anmälningsbenägenhet och större medvetenhet och kanske en bredare definition av vad som upplevs som oacceptabla övergrepp kan dock ge intrycket av en markant ökning.

Är alla förövare av sexuella övergrepp på barn återfallsförövare?

En vanlig uppfattning är att någon som begått sexuella övergrepp på barn är pedofil som för alltid utgör en risk för andra barn. Vissa är notoriska återförbrytare men eftersom gruppen av förövare består av många olika typer finns det också olika grader av risk; i vissa grupper är återfallsrisken extremt låg – dvs övergreppet gällde ett specifikt barn i en specifik situation. Studier från USA visar att ca 14% av förövare begår ytterligare övergrepp inom fem år och ca 24% efter 15 år. * Det finns också behandlingar för förövare som vill få hjälp. Läs mer på preventell.se

*David Finkelhor, The Prevention of Childhood Sexual Abuse, 2009 www.futureofchildren.org

Hur vet man att de undersökningar ni hänvisar till stämmer?

Det har länge saknats tillförlitlig och jämförbar statistik när det gäller sexuella övergrepp mot barn. Den juridiska definitionen av vad som är övergrepp kan skilja sig mellan olika länder, det är olika hur öppet man kan tala om dessa frågor och i vilken grad barn har kunskap om vad som är övergrepp. Att fråga barn om potentiellt traumatiska eller stigmatiserande erfarenheter är också känsligt vilket innebär att det både kan vara svårt att överhuvudtaget få göra undersökningar men också att få barn att svara öppet. En del studier är därför ”retrospektiva”, dvs de frågar vuxna om deras erfarenheter som barn.

Stödja Childhood

Varför ska jag stödja Childhood?

Childhood är en barnrättsorganisation som arbetar för att förebygga och förhindra att barn utsätts för sexuella övergrepp, våld eller exploatering. Det låter tungt – och det är det i viss mån, men Childhood är en organisation som genomsyras av optimism. Det finns i vårt DNA. Vi jobbar för att barn inte ska utsättas för någon form av våld eller exploatering. Vi vet att våld mot barn inte är ett nödvändigt ont – det går att förebygga. Vi drivs av vår absoluta övertygelse om att det går att göra något åt det onda i världen. Och det genomsyrar allt vi gör.

På vilka sätt kan jag stödja Childhood?

Det finns flera sätt att stödja Childhood, välj det sätt som passar dig bäst. Du kan bli månadsgivare, ge en engångsgåva, ge en högtids- eller minnesgåva eller köpa det fina Childhood-armbandet. Företag som vill stödja Childhood kan välja fyra olika nivåer av samarbete.

Kan jag ge en öronmärkt gåva?

För att inte behöva ägna tid och pengar åt administration erbjuder vi i dagsläget inte att ge öronmärkta gåvor. Pengarna som samlas in går till hela Childhoods projektportfölj som består av 100 projekt.

Jag vill stödja ett särskilt projekt jag läste om på hemsidan. Hur gör jag det?

Vi har tyvärr inte möjlighet att koppla en särskild gåva direkt till ett projekt och följa upp att pengarna går direkt till det. Det är framförallt av två skäl: Det första är att den typen av detaljuppföljning av insamlade medel blir orimligt dyr. En stor del av kostnaden skulle då läggas på administration istället på det faktiska arbetet. Det andra är att vi genom vår styrelse fattar beslut om hur stor budget varje projekt får. Om en budget skulle variera utifrån de medel vi får in och vad människor vill ge så finns det risk att vissa typer av projekt antingen skulle bli överfinansierade (vilket kan leda till brist på hållbarhet, ökad risk för korruption eller bara sämre arbete i längden) eller underfinansierade. Vi har därför valt att ha en modell där de som skänker pengar till Childhood ger stöd till hela vår projektportfölj. Poängen med att ge genom oss är att vi väljer ut projekt som är kvalitetssäkrade genom vår bedömningsprocess och att vi kontinuerligt följer upp dem, både innehållsmässigt och att pengarna går dit de ska. Vi arbetar också med att stärka kompetensen hos de organisationer vi stödjer.

Kan jag få en rapportering om hur mina pengar jag skänkt används?

Som månadsgivare får du regelbunden information om hur dina pengar gör nytta för barnen. På childhood.se finns flera artiklar och rapporter om hur det går i projekten. Följ oss gärna på Facebook och Instagram för att få senaste nytt om vårt arbete.

Kan jag ge en gåva via Swish?

Självklart! Vårt swishnummer är 90 90 036.

Kan jag ge en gåva via SMS?

I dagsläget är det tyvärr inte möjligt att ge en gåva via SMS.

Hur kommer min gåva att användas?

Pengarna går till hela Childhoods projektverksamhet som i dagsläget består av 100 projekt. Alla projekt följs noggrant upp av Childhoods handläggare som har nära kontakt med dessa via telefon och mejl, samt besöker alla projekten flera gånger om året. På så sätt säkerställer vi att pengarna kommer fram, att pengarna går till rätt saker samt att projekten gör skillnad.

Kan jag skänka kläder eller leksaker till Childhood?

Childhood kan tyvärr inte ta emot kläder eller leksaker eller andra saker för vidareförmedlan. Men det finns det många andra som gör och som är duktiga på det, t.ex. Stadsmissionen, Erikshjälpen, Myrorna och Röda Korset.

Månadsgivande

Jag vill bli månadsgivare i Childhood. Hur gör jag?

Det allra enklaste är att gå in på hemsidan childhood.se och anmäla sig direkt. Du blir då månadsgivare via autogiro.

Varför ska jag betala mitt månadsgivande via autogiro?

När du väljer att skänka pengar via autogiro minskas våra administrativa kostnader, vilket leder till att mer pengar kan gå till vårt arbete för att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn. Tack vare din återkommande månadsgåva kan vi planera bättre och arbeta långsiktigt för att ge fler barn en trygg och kärleksfull barndom.

Anmälningstalongen är en fullmakt där du ger Childhood tillåtelse att dra pengar från ditt konto. Uppgifterna du lämnar är det enbart Childhood och Bankgirocentralen som har tillgång till.

Autogirotalongen med din namnteckning och ditt personnummer är en fullmakt från dig att vi får dra överenskommet belopp den 27:e varje månad, eller närmaste bankdag. Personnumret är en säkerhetsåtgärd och ett krav från Bankgirocentralen.

Vad händer när jag anmält mig som månadsgivare?

Direkt får du en bekräftelse per mejl. Sedan är du med oss, varje månad, året runt och förändrar livet för barn!

Hur gör jag för att ändra mitt månadsbelopp?

Kontakta oss på info@childhood.org eller 08-551 175 00 för hjälp med ändring av belopp.

Hur länge fortsätter mitt månadsgivande?

Så fort du fyllt i alla uppgifter och godkänt att betala via autogiro (antingen via e-leg direkt på sajten, eller via blankett som du får hemsänd och skriver under och skickar tillbaka) till oss så är du med och gör skillnad för utsatta barn, varje dag! Vill du inte längre månadsgivare kan du avsluta och stoppa ditt autogiro. Att avsluta ditt autogiro är enkelt, antingen kontaktar du din bank eller hör av dig till oss på Childhood. För att vi ska kunna avsluta ditt autogiro i tid innan en månadsdragning behöver du höra av dig senast tio bankdagar före den 27:e den månaden.

Hur avslutar jag mitt månadsgivande?

Vill du inte längre vara månadsgivare kan du avsluta och stoppa ditt autogiro. Att avsluta ditt autogiro är enkelt, antingen kontaktar du din bank eller hör av dig till oss på Childhood. För att vi ska kunna avsluta ditt autogiro i tid innan en månadsdragning behöver du höra av dig senast tio bankdagar före den 27:e den månaden. Du kan också kontakta oss på info@childhood.org eller 08-551 175 00 så hjälper vi dig att avsluta ditt månadsgivande.

Kan jag bli månadsgivare via sms?

Tyvärr inte, det kostar Childhood helt enkelt för mycket att erbjuda månadsgivande via sms.

Jag vill inte ha information från er. Hur gör jag för att slippa det?

Det enklaste är att du skickar e-post till info@childhood.org och ber om att inte få information. Du kan också ringa till kontoret på 08- 551 175 00.

Gåvoshopen

Vad finns i gåvoshoppen?

I gåvoshopen på childhood.se kan du köpa olika slags gåvobevis samt våra fina Childhoodarmband. Childhood-armbanden finns för både vuxen och barn.

Hur beställer jag?

Gå in på sidan Stöd oss och klicka på önskad produkt. I utcheckningen betalar du enkelt med ditt bankkort.

Hur lång tid tar det innan jag får mitt gåvobevis?

Leveranstiden är cirka en vecka.

Kan ni skicka gåvobeviset till någon annan?

Ja, det går bra. Du anger det i rutan ”meddelande” när du gör din beställning.

Kan jag ångra mitt köp av gåvobevis?

Om du ångrar dig omedelbart efter beställningen går det bra att häva köpet, genom att kontakta Childhood per telefon.

Hur används gåvan?

Pengarna som samlas in fördelas efter behov och använd i Childhoods programverksamhet i Sverige och i övriga världen.

Hur kan jag vara säker på att min gåva når fram?

Det finns dock väldigt bra kontrollinstanser som ser till att din gåva kommer fram till de som verkligen behöver dem. En av dem är Svensk Insamlingskontroll insamlingskontroll.se som beviljar 90-konton till organisationer. 90-kontot (som Childhood har) är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett etiskt och ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet (minst 75 % av de totala intäkterna) utan för stora administrativa kostnader (högst 25 % av de totala intäkterna). Svensk Insamlingskontroll gör dessutom årliga kontroller av alla med 90-konton och säkrar att insamlingsverksamheten håller hög kvalité. På sin hemsida skriver Svensk Insamlingskontroll att de ”står på givarens sida. Du ska som givare aldrig känna dig lurad. En gåva är alltid frivillig.”

Childhoodarmbandet

Hur mycket av pengarna för armbandet går till Childhoods projekt?

Childhood-armbandet kostar 100 kronor inklusive moms. Av priset är cirka 20 kronor produktionskostnad och moms 20 kronor. 60 kronor går alltså direkt till våra projekt.

Vad står färgerna för?

Varje pärla på armbandet har en egen färg som beskriver en artikel i FN:s barnkonvention. Childhoods arbete för barn i utsatta situationer utgår alltid ifrån barnkonventionen och fokuserar särskilt på dessa tio artiklar:

BLÅ – Artikel 2
Alla barn har lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras.

LJUSBLÅ – Artikel 3
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet.

LILA – Artikel 6
Varje barn har rätt till liv och utveckling.

VIT – Artikel 12
Varje barn har rätt att uttrycka och få sin åsikt beaktad i alla frågor som rör barnet.

GUL
Artikel 19 – Varje barn har rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp.

ORANGE – Artikel 20
Ett barn som inte kan bo med sin familj har rätt till alternativ omvårdnad.

GRÖN – Artikel 31
Varje barn har rätt till vila, fritid och lek.

BEIGE – Artikel 34

Varje barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

ROSA – Artikel 35
Handel med barn för varje ändamål och varje form ska förhindras.

RÖD – Artikel 39
Ett barn som utsatts för vanvård, övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Går det att anmäla sig till att vara med och pärla Childhoodarmbandet?

Tyvärr inte, eftersom våra fina armband tillverkas av en extern leverantör. Vi har valt att lägga hela tillverkningen hos Samhall. Det innebär att armbanden även bidrar till en person som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden att få en chans till jobb.

Vem tillverkar Childhoodarmbandet?

Armbanden tillverkas av Samhall. Det innebär att Childhood-armbandet, förutom att direkt bidra till Childhoods arbete med barn, dessutom ger en person som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden att få en chans till jobb.

Hur lång tid tar det innan jag får Childhoodarmbandet jag beställer i gåvoshopen?

Det tar cirka en vecka från beställning till leverans. Utskicken sker en gång i veckan.

Varför kan jag inte köpa Childhoodarmbandet på faktura?

Vi som barnrättsorganisation försöker undvika att lägga tid och pengar på administration, så därför har vi så enkla betallösningar som möjligt. Ju mindre administration, desto mer pengar går till vårt arbete med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn.

Kan jag köpa Childhood-armbandet i butik?

Ja! Childhood-armbandet säljs i alla Polarn O. Pyrets butiker och på Lloyds apotek. Det säljs även på Hotel Diplomat i Stockholm samt i Slottsbodarna.

Jag vill börja sälja Childhood-armbandet. Hur går jag tillväga?

Kontakta Childhood på info@childhood.org, eller ring oss på 08-551 175 00.

Hur stor del av de 100 kronor som armbandet kostar går till era projekt?

Av de 100 kronor som armbandet kostar är cirka 20 kronor produktionskostnad och momsen är 20 kronor. 60 kronor går alltså direkt till våra projekt i Sverige och i övriga världen..

Kan jag köpa Childhoodarmbandet av er och få det skickat till utlandet?

Ja, det går utmärkt. Fraktkostnaden till utlandet blir dock högre än om vi skickar inom Sverige.

Childhood och Kungafamiljen

På vilket sätt är Drottning Silvia kopplad till Childhood?

Drottning Silvia grundade Childhood 1999 och är högst delaktig fortfarande. Hon är hedersordförande i den svenska styrelsen och är väldigt engagerad i Childhoods arbete.

På vilket sätt är Prinsessan Madeleine kopplad till Childhood?

Prinsessan Madeleine har arbetat både på Childhoods kontor i Stockholm, som projekthandläggare och på Childhoods kontor i USA. Hon är hedersmedlem i styrelsen i Childhood USA och ledamot av den svenska styrelsen.

Skolarbeten och liknande

Jag gör ett skolarbete om Childhood. Var hittar jag material?

All information om Childhood, hur vi arbetar och vilka projekt som är aktuella just nu hittar du lättast på vår svenska hemsida: www.childhood.se. Senatse nytt hittar du på vår Facebooksida och vårt Instagramkonto.

Jag vill gärna intervjua någon på Childhood för ett skolarbete. Vem ska jag kontakta?

Skriv gärna ett mejl med dina önskemål och skicka till info@childhood.org så får du svar om vem som kan vara lämplig att du intervjuar.

Vår skolklass ska anordna loppmarknad och vill skänka inkomsterna från kaffeförsäljningen till Childhood. Har ni något material om er som vi kan få?

Självklart kan ni gärna få material som broschyrer, bilder etc. av oss. Kontakta oss på info@childhood.org så hjälper vi er!

Bilder

Får jag använda bilder från Childhoods hemsida?

Ja, vissa bilder går bra att använda om det är i ett relevant sammanhang (till exempel om du vill berätta om Childhood på din egen hemsida eller blogg) Kontakta oss på info@childhood.org så hjälper vi dig!

Jobb och praktik

Jag vill jobba på Childhood. Hur gör jag?

Vad roligt! När vi har lediga tjänster så utannonseras de på Childhoods hemsida. Spontanansökningar an skickas till info@childhood.org.

Vilken utbildning krävs för att arbeta på Childhood?

På vårt kontor i Stockholm arbetar 12 personer inom vitt skilda områden. Gemensamt för oss alla är att vi har kunskap om och intresse för barns rättigheter. Sedan är det lite olika vilken kompetens som behövs för de olika tjänsterna. Vi har till exempel fyra personer som arbetar med projekthandläggning. De har utbildningar inom barns rättigheter, internationella frågor, samhällskunskap, socialt arbete och juridik.

För de internationella projekten är det ett krav att man har erfarenhet av att internationellt utvecklingsarbete eller har arbetat med andra länder. Språkkompetens är väldigt viktigt, våra handläggare pratar förutom engelska bland annat ryska, polska, tyska och spanska.

De som arbetar med insamlingsarbetet, marknadsföring och kommunikation har annan typ av kompetens och utbildning, t.ex. i marknadsföring, ekonomi, media och kommunikation.

Kan jag få praktisera på Childhood?

Vid behov tar vi emot praktikanter. Skicka gärna ett mejl till info@childhood.org och berätta om din utbildning och vilken typ av praktikplats du söker.

Jag vill engagera mig som volontär i Childhood. Hur går jag tillväga?

Ring oss på 08-551 175 00 eller skicka ett mejl till info@childhood.org och berätta om vad du kan hjälpa till med och i vilken omfattning du kan hjälpa oss. Vi har ofta behov av volontärer. Det kan handla om att hjälpa oss på kontoret med allt från enklare kontorsgöromål, som utskick eller sortering och arkivering. Men vi har även några gånger om året behov av volontärer på de event där vi deltar.

Företagssamarbeten

Mitt företag vill bli samarbetspartner till Childhood. Hur går vi tillväga?

Allra enklast är att kontakta Ellika Mårtensson på Childhood på ellika.martensson@childhood.org, eller ring oss på 08-551 175 00.

Företaget där jag arbetar vill sälja en produkt till förmån för Childhood. Hur gör vi?

Vad roligt! Det är många företag som säljer produkter till förmån för Childhood och vi ser gärna fler samarbeten. Kontakta Ellika Mårtensson på Childhood på ellika.martensson@childhood.org, eller ring oss på 08-551 175 00.

Mitt företag vill börja sälja Childhood-armbandet. Hur gör vi?

Kontakta Ellika på Childhood på ellika.martensson@childhood.org, eller ring oss på 08-551 175 00.

Söka bidrag från Childhood

Jag vill söka bidrag från Childhood. Hur gör jag?

Gå in på rubriken ”Vad Childhood gör” på hemsidan och klicka sedan på ”Söka bidrag”. Där framgår exakt hur det går till att söka bidrag från Childhood och vilka krav som måste vara uppfyllda.

Varför stödjer ni inte privatpersoner?

Tyvärr har vi inte möjlighet att hjälpa enskilda personer, eftersom Childhood inte ger bidrag till individer utan enbart till organisationer som genomför projekt för någon eller några av de grupper vi valt ut att stödja. Grupperna är barn som utsatts för våld och övergrepp, barn i samhällsvård, gatubarn och familjer i riskzonen.

Det finns flera andra organisationer som ger stöd och ibland bidrag till privatpersoner, som t.ex. Stadsmissionen, Frälsningsarmén och Majblomman.